Vakande tjänare

Som pånyttfödda kristna står vi inför en uppmaning som är av yttersta vikt: att ta missionsbefallningen på allvar. I dagens värld, präglad av förändringar och tecken på Jesu återkomst, är det av nödvändighet att vi som troende engagerar oss djupt i att sprida Guds ord och kärlek.

Vi påminns om Jesu sista befallning till sina lärjungar i Matteusevangeliet 28:19-20, att gå ut och göra alla folk till lärjungar, döpa dem och lära dem allt som han har lärt dem. Det är en uppmaning som inte bara är för de "andliga eliterna" utan för varje pånyttfödd kristen. Vi befinner oss i en tid då världens händelser tydligt talar om att Jesu återkomst är nära, och detta ökar vikten av att vi alla deltar i missionsarbetet.

Det är inte bara predikanter eller missionärer som har ansvar för detta, utan var och en av oss som tror på Jesus. Vi uppmanas att vara vittnen om Guds kärlek och frälsning i vår vardag, på våra arbetsplatser, i våra familjer och samhällen. Att dela evangeliet blir en handling av kärlek gentemot våra medmänniskor, med insikten om att vi har en himmelsk räddning/frälsning att erbjuda.

I en värld fylld av osäkerhet och förändringar är det vår plikt att vara ljuset och saltet, att erbjuda hopp och sanning. Vi uppmuntras att vara modiga och inte låta rädslan hindra oss från att sprida Guds kärlek. Jesu ord i Lukasevangeliet 10:2 är lika aktuella nu som då: "Skörden är stor, men arbetarna få. Be därför skördens Herre att sända ut arbetare till sin skörd." Låt oss vara de arbetarna, ivriga att delta i Guds stora verk.

Precis som Jesus betonade vikten av fler arbetare i skörden, ser vi att varje troende har en roll i att sprida Guds kärlek. Men det finns utmaningar som vi måste övervinna för att uppfylla vår kallelse.

Liknelsen om talenterna i Matteusevangeliet 25:14-30 illustrerar tydligt Guds förväntningar på oss att använda våra gåvor för att föröka Hans rike. Varje talent representerar en unik förmåga, och likaså har varje troende en särskild gåva. Det är inte bara en fråga om vad vi har fått, utan hur vi förvaltar det. Denna liknelse uppmanar oss att inte vara rädda för att använda våra gåvor, att vara kreativa och risktagande. Exemplet med de trofaste tjänare som investerade sina talenter och fick dubbelt tillbaka lär oss att trofasthet och engagemang ger frukt. Utmaningen är att inte låta rädsla hindra oss från att utforska och utveckla våra Guds givna förmågor.

Paulus betonar i Romarbrevet 12:6-8 att vi har olika gåvor, och dessa är uttryck för Guds nåd. Att förstå mångfalden av gåvor är viktigt för gemenskapen. Vi uppmanas att använda våra gåvor i harmoni och samarbete, var och en bidrar på sitt sätt. Det är genom denna enighet och samverkan som Kristi kropp stärks och växer. Vi möter utmaningen att uppskatta och inkludera alla gåvor, oavsett om de verkar små eller stora. Att erkänna att varje gåva spelar en avgörande roll i uppbyggandet av Kristi kropp utmanar oss att övervinna eventuella fördomar och uppmuntra varandra i våra unika styrkor.

1 Petrusbrevet 4:10 påminner oss om att var och en ska använda sin gåva för att tjäna andra. Vi utmanas att inte använda våra gåvor för att imponera, utan att verkligen tjäna i kärlek. Att hjälpa andra utan att söka egen ära utmanar vår stolthet och självcentrering. Det handlar om att vara ödmjuka tjänare som ser varje handling som ett tillfälle att visa Guds kärlek.

Jesus uppmanar oss i Matteusevangeliet 24:45-46 att vara vakande tjänare, trogna och kloka. Det handlar inte bara om att vara produktiva med våra gåvor, utan att vara lojala mot vår Herre. Att vara redo för Hans återkomst, med en trofasthet som sträcker sig in i det sista. Utmaningen ligger i att ständigt reflektera över hur vi använder våra gåvor och om vi verkligen är förberedda för Jesu återkomst. Det handlar om att undvika andlig sömnighet och istället vara ivriga och hängivna i vår tro.

I ljuset av de tecken som pekar mot Jesu snara återkomst, är det dags för varje pånyttfödd kristen att fråga sig: Hur kan jag vara en del av Guds missionsplan? Det handlar inte bara om att prata om tron, utan att leva ut tron. Det handlar om att vara en kärleksfull röst i en orolig värld och att sträcka ut våra händer till dem som behöver hopp.

Så låt oss ta missionsbefallningen på största allvar, med ett brinnande hjärta för att sprida evangeliet. I denna tid av förväntan på Jesu återkomst är vårt uppdrag mer angeläget än någonsin. Må vi vara trogna och hängivna, i full förväntan och beredda när vår Herre kommer tillbaka. 

Stay blessed and rapturable!

/Fleury